Historik
Långholmens
koloniträdgårdar består av fyra områden:
Grindstugan, Gråbo, Knapersta och Sjötullen.
Redan
på 1830-talet odlades det på Långholmen. Det
var anställda på fängelset som fick en liten
jordlott att bruka till husbehov för att dryga ut den magra
lönen. Främst var det de som bodde på ön
som utnyttjade denna möjlighet. Så småningom
anlades fler täppor och det var personal med längst
tjänstgöring som hade företräde. Det var
inte självklart att det skulle gå att odla här.
Långholmen var en karg ö med mycket berg i dagen.
Jordlagret var mycket tunt och här bröts sten som skeppades
bort.
Fackföreningen
på Långholmens fängelse, som bildades 1906,
ordnade så att ett outnyttjat område kunde upplåtas
som koloniland åt anställda som hade tjänstebostad
på
ön. Det blev populärt då man på så vis
kunde dryga ut sin lön genom att bl.a. odla potatis, majs
och morötter. Man fick ställa sig i kö till lotterna
och längst anställningstid avgjorde.
Fängelset
avvecklades 1975, men många fortsatte att odla på sina
lotter. Den
nuvarande koloniföreningen bildades 1983. Den har genomgått
en hel del förändringar sedan dess. Mark har tillkommit
och lotter har slagits ihop.
Gråbo
På Gråbo
finns 10 odlingslotter. De ligger närmast f.d. fängelset,
vid västra muren.
Gråbos
odlingslotter ligger omgivna av äldre, kulturhistoriskt
intressanta byggnader. Namnet hänför sig till det stora
reveterade huset i norr. Byggnadens officiella namn var från
början Nya Bostadshuset men benämns numera oftast som
Gråbo vilket ursprungligen var ett smeknamn på hela
fängelset. Beslut att bygga huset togs 1920 och det stod
färdigt vid årsskiftet 1923-24. Arkitekt var Gustav
Lindgren.
Öster
om lotterna ligger f.d. fängelsekomplexet. Den byggnad som
reser sin gavel mot området var Kronohäktet och innanför
muren låg den tårtbitsformade rastgården som
idag (-06) används som uteservering. Kronohäktet byggdes
1855 med tillbyggnad 1866 och blev den del av fängelset
som praktiserade fångvård enligt Philadelphiamodellen;
en mer human fångvård som stöddes av dåtida
liberala politiska krafter i riksdagen.
Söder
om lotterna ligger ett två våningar högt trähus.
På nedre våningen drivs idag (-06) ett snickeri och
den övre är inredd som bostad. Huset var tidigare fängelsets
tvättinrättning, byggdes 1882 och ersatte då ett
tidigare tvätteri, en byggnad till vänster om och direkt
efter Långholmsbron. Det gamla tvätteriet byggdes
om till bostadshus för fångvaktare och fick då namnet
Underofficershuset.
Väster
om lotterna ligger ett stort falurött trähus, Stora
Knapersta. Egendomen arrenderades från 1829 av Immanuel
Nobel. Han lät bygga detta bostadshus 1830. Här bodde
familjen Nobel som då bestod av Immanuel själv, Andriette
(född Ahlsell) samt sönerna Robert och Ludvig. Redan
1832 tvingades familjen flytta p.g.a. ekonomiska svårigheter.
Alfred Nobel föddes året därpå den 21 oktober
1833 i en enklare bostad på
|
Norrlandsgatan
11. Familjen
bosatte sig därefter i Finland och i S:t Petersburg i Ryssland
men återkom så småningom till Sverige och hyrde
då Heleneborgs malmgård på Södermalm intill
Långholmen. Alfreds tidiga sprängämnesexperiment
var kantade av olyckor. En av dem brukar kallas Den Nobelska
Smällen och inträffade den 3/9 1864 då sex personer
dödades i en gårdsbyggnad vid malmgården. En
av dessa var yngste sonen Nobel, Emil. Försöken flyttades
därefter till anläggningen i Vinterviken.
Lilla
Knapersta som ligger innanför Stora Knapersta är en
något yngre byggnad och har byggts om 1908 och till 1928.
En
byggnad som inte gränsar direkt till Gråbo men som
ligger inom synhåll är Stora Henriksvik. Huset är
byggt på 1700-talet och var ursprungligen ett tullskrivarboställe
knutet till Sjötullen. Huset har senare varit bostad åt
fängelsets präster. Huset har också, enligt C.M.
Bellman, hyst en krog, Krogen Blå Kanin dit han i en icke
publicerad berättelse förlägger Ulla Winblads
födelse. Huset inhyser nu Bellmansmuseet och trädgården är
anlagd efter 1700-talsmönster.
Sjötullen
Området
mot norr (nuvarande lotterna 26, 27 och 28) kallades Stadens
bergplats och ingick inte i koloniområdet från början.
Inte heller det område där lotterna 29, 30 och 31
ligger, som tidigare användes av båtklubben att bränna
skräp på. Mark har också omfördelats mellan
lotter och lottbeteckningar har ändrats.
Föreningen
tog över den gamla lottindelningen från fängelsetiden
men allteftersom nya områden tillkommit byttes lottbeteckningarna.
1987 blev yttergränserna klara och området började
ta form. Beredskapsbyrån satte 1990 upp staket och grindar
och året därpå planterade kolonisterna själva
hagtornshäckar runt området. Då hade Sjötullen
en yta av 6834,7 kvm lottmark och 878,4 parkmark.
Längre
fram kontaktades Hans Drost, landskapsarkitekt på
Fastighetskontoret för hjälp med ny lottindelning. Han
ansåg att man måste motverka ett plottrigt intryck
genom att ha större odlingslotter, de borde vara minst 100
kvm.
Numreringen
av lotterna förändrades 1999. Då var detaljplanen
för Långholmen klar och föreningen fick 10 nya
byggrätter varav en på Sjötullen. I samband med
detaljplaneförändringen gjordes nya mätningar
av området och de nya lotterna markerades. Dessa förändringar
bidrar till att lotternas numrering kan synas inkonsekvent. |
