Historik

Det första odlingslandet på området ordnades invid Knapersta (1) år 1834 av en kommendant vid fängelset. Det var anställda på fängelset som fick en liten jordlott att bruka till husbehov för att dryga ut den magra lönen. Främst var det de som bodde på ön som utnyttjade denna möjlighet. Under följande år fick fler anställda möjlighet att odla i egna små täppor och från 1876 arrenderade Fångvårdstyrelsen ytterligare mark mellan Knapersta och vägen ut mot Karlshälls gård (2). Så småningom anlades fler täppor och det var personal med längst tjänstgöring som hade företräde. Det var inte självklart att det skulle gå att odla här. Långholmen var en karg ö med mycket berg i dagen. Jordlagret var mycket tunt och här bröts sten som skeppades bort.

Kvarteren

Uppgifterna hämtade ur boken ”Långholmen – den gröna ön” från 1990 ur serien Stockholmsmonografier.

När fängelset definitivt lades ner 1975 fortsatte många anställda att odla och vårda sina täppor. För att området skulle få fortleva som en prunkande trädgård med husbehovsodlingar bildades 1983 den fuvarande koloniföreningen, Långholmens koloniträdgårdar. Den har genomgått en hel del förändringar sedan dess. Mark har tillkommit och lotter har slagits ihop.

Fackföreningen på Långholmens fängelse, som bildades 1906, ordnade så att ett outnyttjat område kunde upplåtas som koloniland åt anställda som hade tjänstebostad på ön. Det blev populärt då man på så vis kunde dryga ut sin lön genom att bl.a. odla potatis, majs och morötter. Man fick ställa sig i kö till lotterna och längst anställningstid avgjorde.

Området söder om Grindstugan (3) hyrdes av vaktpersonalens fackförening och uppläts till medlemmar. Också till Sjötullen (4) hörde en trädgård som de boende där hade rätt att bruka och det odlingsområdet utökades sedermera åt nordväst.

Vy över Långholmens västra del med fängelset och disponentvillan från 1924 (beskuren). Upphov: Gustaf W:son Cronquist (1878-1967)

Vy över Långholmens västra del med fängelset och disponentvillan från 1924 (beskuren). Upphov: Gustaf W:son Cronquist (1878-1967) Bilden fins på Stockholms Stadsmuseum i Stockholmskällan

Vy från den 17 maj 2008 Upphov: Håkan Svensson

Vy från den 17 maj 2008
Upphov: Håkan Svensson

 

 
Långholmens koloniträdgårdar består av fyra områden: Grindstugan, Gråbo, Knapersta och Sjötullen.

Gråbo
På Gråbo finns 10 odlingslotter. De ligger närmast f.d. fängelset, vid västra muren.

Gråbos odlingslotter ligger omgivna av äldre, kulturhistoriskt intressanta byggnader. Namnet hänför sig till det stora reveterade huset i norr. Byggnadens officiella namn var från början Nya Bostadshuset men benämns numera oftast som Gråbo vilket ursprungligen var ett smeknamn på hela fängelset. Beslut att bygga huset togs 1920 och det stod färdigt vid årsskiftet 1923-24. Arkitekt var Gustav Lindgren.

Öster om lotterna ligger f.d. fängelsekomplexet. Den byggnad som reser sin gavel mot området var Kronohäktet och innanför muren låg den tårtbitsformade rastgården som idag (-06) används som uteservering. Kronohäktet byggdes 1855 med tillbyggnad 1866 och blev den del av fängelset som praktiserade fångvård enligt Philadelphiamodellen; en mer human fångvård som stöddes av dåtida liberala politiska krafter i riksdagen.

Söder om lotterna ligger ett två våningar högt trähus. På nedre våningen drivs idag (-06) ett snickeri och den övre är inredd som bostad. Huset var tidigare fängelsets tvättinrättning, byggdes 1882 och ersatte då ett tidigare tvätteri, en byggnad till vänster om och direkt efter Långholmsbron. Det gamla tvätteriet byggdes om till bostadshus för fångvaktare och fick då namnet Underofficershuset.

Väster om lotterna ligger ett stort falurött trähus, Stora Knapersta. Egendomen arrenderades från 1829 av Immanuel Nobel. Han lät bygga detta bostadshus 1830. Här bodde familjen Nobel som då bestod av Immanuel själv, Andriette (född Ahlsell) samt sönerna Robert och Ludvig. Redan 1832 tvingades familjen flytta p.g.a. ekonomiska svårigheter. Alfred Nobel föddes året därpå den 21 oktober 1833 i en enklare bostad på Norrlandsgatan 11. Familjen bosatte sig därefter i Finland och i S:t Petersburg i Ryssland men återkom så småningom till Sverige och hyrde då Heleneborgs malmgård på Södermalm intill Långholmen. Alfreds tidiga sprängämnesexperiment var kantade av olyckor. En av dem brukar kallas Den Nobelska Smällen och inträffade den 3/9 1864 då sex personer dödades i en gårdsbyggnad vid malmgården. En av dessa var yngste sonen Nobel, Emil. Försöken flyttades därefter till anläggningen i Vinterviken.

Lilla Knapersta som ligger innanför Stora Knapersta är en något yngre byggnad och har byggts om 1908 och till 1928.

En byggnad som inte gränsar direkt till Gråbo men som ligger inom synhåll är Stora Henriksvik. Huset är byggt på 1700-talet och var ursprungligen ett tullskrivarboställe knutet till Sjötullen. Huset har senare varit bostad åt fängelsets präster. Huset har också, enligt C.M. Bellman, hyst en krog, Krogen Blå Kanin dit han i en icke publicerad berättelse förlägger Ulla Winblads födelse. Huset inhyser nu Bellmansmuseet och trädgården är anlagd efter 1700-talsmönster.

Sjötullen
Området mot norr (nuvarande lotterna 26, 27 och 28) kallades Stadens bergplats och ingick inte i koloniområdet från början. Inte heller det område där lotterna 29, 30 och 31 ligger, som tidigare användes av båtklubben att bränna skräp på. Mark har också omfördelats mellan lotter och lottbeteckningar har ändrats.

Föreningen tog över den gamla lottindelningen från fängelsetiden men allteftersom nya områden tillkommit byttes lottbeteckningarna. 1987 blev yttergränserna klara och området började ta form. Beredskapsbyrån satte 1990 upp staket och grindar och året därpå planterade kolonisterna själva hagtornshäckar runt området. Då hade Sjötullen en yta av 6834,7 kvm lottmark och 878,4 parkmark.

Längre fram kontaktades Hans Drost, landskapsarkitekt på Fastighetskontoret för hjälp med ny lottindelning. Han ansåg att man måste motverka ett plottrigt intryck genom att ha större odlingslotter, de borde vara minst 100 kvm.

Numreringen av lotterna förändrades 1999. Då var detaljplanen för Långholmen klar och föreningen fick 10 nya byggrätter varav en på Sjötullen. I samband med detaljplaneförändringen gjordes nya mätningar av området och de nya lotterna markerades. Dessa förändringar bidrar till att lotternas numrering kan synas inkonsekvent.

karta